Tappa ansiktet?

Emma K. Evesham - Psychologist Eliazon.com
Emma K. Evesham:
- Finns drömprinsen eller drömkvinnan? Hur gör man en människa? Är karisma, utstrålning, och det vi kallar skönhet enbart ett kreativt hantverk? Vad skapar dragningskraft, attraktivitet och skönhet? Och varför tappar vi ansiktet, som om vi helt förlorat fattningen ibland?

Läs Emmas exklusiva berättelse (ett utdrag ur boken Perspectivae - Världens bästa pappa!, 637 s). En sommarläsning om att inte tappa sitt ansikte, om att hellre se bra ut, om ögats aptit, attraktiviteten, skönheten och vår hunger på livet. Läs berättelsen här: Tappa ansiktet?

Snacka sig snygg

Från balkongen på min takvåning på Kungsgatan 46 i Göteborg kan jag höra gatumusikanternas dragspel och sorlet av strosande och shoppingglada semesterlediga människor. Jag kan se ner mot gatuplanet mitt emot och in till en pittoreskt trevlig parfymbutik med duktig och trevligt tillmötesgående personal som heter Grand Parfymeri. En strid ström besöker dagligen den exquisita lilla butiken, t ex Charlotte Perelli som marknadsför butiken på nätet,och denna dag min egen dotter. Här erbjuds det makeup, smink, krämer, parfym och väldoft i mängder, skönhetsprodukter för ansikte, läppar, kinder, ögon, ögonbryn, hud, naglar, anti-aging preparat och produkter för kroppens både natt- och dagbehandling. Enligt Euromonitor ökar kosmetiska och parfymföretagen sin omsättning i världen med 25% till snart ofattbara 2500 miljarder kronor på bara något år (2012). Den största ökningen sker på BRIK-marknaden d v s i länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. I Europa använder forfarande engelsmännen 43 % mer kosmetiska preparat än genomsnittseuropén. Trender inom det här segmentet av skönhetsindustrin är bl a en kraftig ökning av s k kosmeceutiska preparat och en kraftigt ökad användning av vanliga kosmetiska preparat och dofter bland män. Försäljningen av nagelvårdsprodukter minskar dock sannolikt.

Ingen ens i parfym och kosmetikaindustrin, lika lite som inom plastikkirurgin eller frisörbranchen, vill dock få oss att tro att enbart yttre kosmetika, lite manikyr och väldoft, ett klipp eller ingrepp här eller där, i sig skapar skönhet. Tvärtom, är man i dessa branscher liksom i modets haute couture väl medvetna om de inre kvalitéernas betydelse för och syndriftens inverkan på skönhetsbegreppet och vad vi uppfattar som snyggt, attraktivt, tilltalande och vackert. Tvärtemot vad vi kanske föreställer oss, så uppträder man i dessa branscher med ett ökat intresse för kunden när inre motiv och preferenser, kräsnare val och självmedvetna personer kommer in i butiken. Det här därför att det också ökar försäljningsintäkterna. Det som dock slår mig när jag ser alla människor som går in i parfymaffären är att knappast någon av dem känner till syndriften och åkallandedriften. Inte en enda av dem har sannolikt hört talas om och vet om det som först låter lite revolutionerande, halvt galet eller otroligt, nämligen att det verkligen går att snacka sig snygg och vacker, t.o.m. så att personens spegelbild förändras. När två halvt misstroende, unga och kritiska reportrar vid Sveriges Radio kontaktade mig om saken för ett lite skämtsamt morgonprograms räkning, fick jag ändå tillfälle till att på ett något mer seriöst sätt än reportrarnas ansats, beskriva och utveckla den teoretiska bakgrunden till den nya behandlingsmetoden Beauty Aging Therapy. (Du kan lyssna till intervjun här). Utgångspunkterna för resonemangen i behandlingsmodellen bygger på många års erfarenhet och teoretiskt fördjupningsarbete. En sammanfattning följer här nedan:

Jag har länge vänt mig emot den psykiatriska idén om att låsa psykologin till halvt vidskepliga1800-talsmodeller för hur människor fungerar (i sjukdomsklassificeringen så vidhäftas man t ex fortfarande av att utgå från Emil Kraepelins (1856-1926) klassifikationssystem). Psykologin för mig innebär mer än enbart kusliga och mörka sjukdomsförklaringar. Det är tvärtom ett intressant och stimulerande ämnesområde som utvecklar människor. Psykologin äger en plasticitet, som inte så enkelt låter sig klassificeras, och stiger långt in i även andra vetenskapsfält t ex. ekonomi, religion, politik, pedagogik, litteraturvetenskap, vår kultur och teater. Psykologin styr våra framgångar, våra skratt och skapandets inspiration, ibland tränger den sig in i våra vardagsrum, in i våra hjärtan och kärleksrelationer, begär och skönhetsupplevelser. I all prestationsutövning, t ex idrott, marknadsföring, affärsliv idag är psykologin en helt avgörande faktor för framgång, förtjänst och produktiv utveckling. Psykologi i sin utövning ska därför få människor att växa och resa sig, inte leda till att människor förminskas eller marginaliseras av den.

Kan man då snacka sig snygg? Ordspråket säger: - Som man talar så blir det! Det här innebär att man ska lära sig vara ömsint med sitt tal och i sin ordanvändning. Det är detta alla terapier egentligen handlar om och som var Sigmund Freuds stora (åter)upptäckt när han lanserade talkuren. (Jmfr. "I begynnelsen var Ordet", vilken fras låter oss förstå att Freuds upptäckt talkuren egentligen är Bibelns och mänsklighetens själva nav och utgångspunkt). Svaret på frågan "Kan man då prata sig snygg?" finns m a o redan i vår kristna kulturs ursprungstext Bibeln. Det är orden och snacket som skiljer oss från djuren och gör oss till människor! Duktiga och framstående poeter och författare som Tomas Tranströmer, Augustin Mannerheim, Per Gunnar Evander, Björn Ranelid och Lars Norén har anat och kommit nära de här sambanden, och lever idag ganska gott på detta. Andra "ordbrukare" som lärare, pedagoger, politiker och journalister är mer omedvetna om och inte lika ömsinta till sin ordanvändning . Terapeutens uppgift i talkuren är att lyssna till, begrunda, efterhöra sig om och upptäcka luckorna i den här ömsintheten (som uppträder i form av ångest, ledsamhet, självanklagelser och andra känsloyttringar.)

Snacka sig snygg, betyder och formulerar sig tematiskt olika för människor i olika åldrar. Skönhetsbegreppet blir här m a o alternativa ledande riktmärken eller målsättningar för samtalen eller terapin. Alla människor bär en glöd, ett jubel, en enormt stark skönhetsupplevelse inom sig som uttrycker att hon är hel, snygg och vacker. När vi föds är vi alla fina och vackra. Jämför här, barnets första upptäckt av sig själv i mötet med sin egen spegelbild i spegeln. BARNET JUBLAR - av gädje över att se sig själv som den helhet DET är första gången. (Den här jublande helhetsbilden risker vi sedan tappa efterhand livet lever oss, om vi inte anstränger oss eller, får god vägledande hjälp att komma ihåg bilden via t ex ett rikt kulturliv!) När detta jubel flödar över och bjuds till andra, är vi också alla vackra och tilltalande skönheter. Det är också fundamentet för allt det vi beundrar (och avundas hos andra) och kallar: Ett stort artisteri! Oförlösta det här jublet och den här skönhetsupplevelsen, genomlever vi livet i lidande, psykiska symtom, ångest, nedstämdhet och psykosomatiska vanföreställningar, symtom och kramper. Terapin handlar om att finna (eller parfymera sig med!) den speciella ömsintheten mot sig själv och sin omgivning som individen själv (och ingen annan) behöver, individens egen högst unika, personliga och subjektiva väg, bortom omgivningens krav, fördomar, förväntningar och kulturellt bestämda, vanor och traditioner. Skönhetens väg tar inte avstånd till omgivningen utan uppgår och assimileras i den som en grundförutsättning. Skönhetens väg söker nyfiket och intresserat helhet, och lär sig tåla de revor och några enstaka lapsusar som kan uppträda i dess bild.

Vad pratar man om i terapin?

Ø Något inom psykologin som kallats för självmedvetande, åkallande- och syndrifterna. Det handlar om seendets och tittandets särskilda fenomenologi d v s varför vi ser och betraktar saker på ett visst sätt och hur det strukturerar upplevelsen av vilka vi är och anses vara (Psykologin sprungen ur sjukvårdstänkandet har t ex bortsett från aspekten för att den försvårar eller väsentligen förvirrar rådande teoretiska modeller och behandlingsmetoder).
Ø Existentiella frågor, t ex Göra och Vara, Vad är jag här? D v s vilka förväntningar ställer en viss situation, individen inför. Människans begär och hanteringen av dem.
Ø Målbilder (T e x -Vad är det jag vill ha uppnått, på min ålders höst?)
Ø Historiska erfarenheter och traderat arv
Ø Det unikt personliga skönhetsbegreppet och några andra helt avgörande begrepps definitioner och utformning hos individen viktiga för hennes självskattning
Ø Utseendets presentation och betydelse
Ø Åldrandets kris och betydelse som möjlighet i olika åldersspann
Ø Hantering av tankar och känsloliv på traditionellt psykoterapeutiskt sätt (ångesthantering, stress, ilska, temperament, energitjuvar, miljöns inverkan, existentiella val etc.)
Ø Språkligt och kulturellt acceptabla och sanktionerade artikulationsmöjligheter (t ex. arbete, religion, teater, poesi, konst, musik, rörelse, idrott, dans etc)

Några råd för att bli vacker, behålla eller blomstra ut i sin skönhet:

Ø Återvinn/återskapa det jublande barnet inom dig
Ø Hitta till din unika och personliga subjektivitet (var mycket kräsen i valet av din vägledare)
Ø Reflektera över Din mening med Ditt enda liv
Ø Dumpa relationer som gör dig ofri, utnyttjar din godhet och din låga som brinner inom dig, eller förminskar/förvirrar självkänsla, självförtroende och självuppfattning
Ø Våga stå ensam (men ingen är stark)
Ø Tillåt dig artikulera ditt begär. Ge röst till din längtan och ditt temperament, men avvägt, tränat, reflekterat, tajmat och på ett sätt helst behagfullt för andra.
Ø Njut erfarenhet, visdom och ålder
Ø Med skalden Ulf Lundell: "-Älska dina ärr som medaljer!"
Ø Bjud på dig själv, med en kärleksfull inställning
Ø Lyssna och lär av andra goda föredömen

Snacka sig snygg och vacker, hur vanligt är det?

Formulerat i denna specifika formulering, som primär orsak att börja gå i samtal - hittills väldigt ovanligt. Snacka sig snygg är en helt ny och annan långtidsverkande väldoft, en spännande ny New Queen i snackbutiken. Detta eftersom orsak-verkan-samband av t ex en noterbart ökad karismatisk utstrålning, minskad beteenderepertoar av perfektionism, kontroll och tvång, stärkt självkänsla, bättre kroppshållning, sömn eller en mer attraktiv och vackrare glimt i ögonen, bättre integrering av ett eget subjektivt och intressant mysterium i personligheten, hittills saknat en utarbetad behandlings- och förklaringsmodell och en fördjupat tydlig teoretisering. Av detta följer även att mycket få terapeuter än så länge, kan ta sig an de mycket komplicerade och invecklade frågeställningar som här aktualiseras. En växande bransch av coacher försöker teoretiskt dåligt förberedda, hitta nischer, marknadsandelar och förstå arbetsområdet. Man har förstått att många, särskilt kvinnor, någon gång under livscykeln vill prata med någon utomstående, insatt i intrikata och svåra psykologiska frågeställningar. Tidvis och särskilt under t ex psykoanalysens tidigaste utveckling var inslaget att man gick i terapi som en intellektuell övning eller upptäcktsresa, mer framträdande än idag, när den orsaken mest förekommer hos ett fåtal högutbildade intellektuella grupper och som egenterapiinslag för behandlare vid psykoterapeutiska utbildningar. I USA och många större Västeuropeiska städer har det däremot blivit allt vanligare att anlita psykologer för ren symtombehandling, men även att man använder "skrynklaren" som "alternativ husdoktor", rådgivare och stödjag vid halvsvåra eller mer komplicerade frågeställningar inom privat- och yrkeslivet, t ex skolproblem, relationer, vårdnadstvister, karriärutveckling, minnes- och demensutredningar etc.

Under förutsättning av en seriös teoretisk ram och en erfarenhetsbaserad prövad behandlingsmodell som Beauty Aging Therapy(BAT), är det fullt möjligt att verkligen snacka sig snyggare, skickligare, vackrare som en förstärkande komplementär åtgärd till vad kosmetika, parfym och övrig skönhetsindustri erbjuder. Det här på sätt att personens upplevelse av sin egen spegelbild och personliga utstrålning kommer att förändras.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom


Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se